Lektionsplanering: Litteraturhistoria (6 Lektioner)

Kurs: Svenska 1 (Gymnasiet)
Målgrupp: Ca 16 år (anpassningsbar för klassrum, hemundervisning, och handledning)

LEKTION 1: Litteraturhistoriens Gryning – Från Grottmålning till Gilgamesh

Material

• Digital presentation eller whiteboard/stort papper
• Dator med internetuppkoppling
• Tillgång till en sammanfattning eller utdrag ur Gilgamesheposet (t.ex. på en webbsida eller i en antologi)
• Skrivmaterial eller ordbehandlingsprogram

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Förklara varför vi studerar litteraturhistoria och vad en "litterär epok" är.
• Beskriva huvuddragen i Gilgamesheposet.
• Analysera och diskutera centrala teman i eposet, som vänskap, dödsskräck och sökandet efter mening.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 10 min

Hook: Vi börjar med en fråga: "Tänk dig att du kunde leva för evigt. Vad skulle du vara beredd att offra för att bli odödlig? Och skulle ett evigt liv verkligen göra dig lycklig?" Denna fråga är inte ny – den ställdes i världens första kända litterära verk, skrivet för nästan 4000 år sedan.

Mål: Idag ska vi kicka igång vår resa genom litteraturhistorien. Vi kommer att förstå *varför* det är spännande, vad en epok är, och vi dyker rakt ner i den äldsta bevarade berättelsen: Gilgamesheposet.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 35 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 10 min:

• Vad är litteraturhistoria? "Tänk på det som en tidslinje över mänsklighetens tankar och drömmar. Genom att läsa gamla texter förstår vi inte bara historien, utan också oss själva – många av våra idéer, rädslor och berättelser föddes för tusentals år sedan."
• Vad är en epok? "Epoker är som kapitel i historieboken. Det är perioder där människor delade liknande sätt att tänka, tro och skriva. Vi kommer att resa genom epoker som antiken, medeltiden och renässansen."
• Kontext: Mesopotamien. Kort introduktion till "civilisationens vagga", kilskriften och staden Uruk, där vår första hjälte, Gilgamesh, var kung.

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 15 min:

• Vi läser ett kort, centralt utdrag ur Gilgamesheposet tillsammans. Fokusera på när Gilgamesh sörjer sin vän Enkidu och blir skräckslagen för döden.
• Diskussionsfrågor:
  • Varför blir Gilgamesh så rädd för att dö just efter att Enkidu dör?
  • Är hans jakt på odödlighet heroisk eller självisk?
  • Vilka moderna berättelser (böcker, filmer, spel) handlar också om att övervinna döden eller om stark vänskap? Jämför med t.ex. Harry Potter och hans vänner, eller superhjältar som kämpar mot hot de inte kan besegra ensamma.

Du gör (Egen uppgift) - 10 min:

Skriv en kort reflektion (ca 200 ord) där du svarar på frågan: "Vilken modern karaktär från en film, bok eller ett spel påminner dig om Gilgamesh, och varför?" Tänk på deras styrkor, svagheter och vad de kämpar för.

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Idag har vi definierat vad litteraturhistoria och epoker är. Vi har mött vår första litterära hjälte, Gilgamesh, och sett att hans 4000 år gamla frågor om livet, döden och vänskap fortfarande är lika relevanta idag.

Reflektion: Vad var det mest överraskande du lärde dig om världens äldsta berättelse?

Bedömning

• Formativ: Aktivitet i diskussionen "Vi gör". Visar förmåga att koppla textens teman till egna erfarenheter.
• Summativ: Den skriftliga reflektionen "Du gör". Visar förmåga att analysera en karaktär och göra relevanta jämförelser.

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: Erbjud en punktlista med karaktärsdrag hos Gilgamesh (t.ex. "stark men arrogant", "sörjer sin vän", "rädd för döden") för att underlätta jämförelsen.
• Utmaning: Låt eleven analysera hur gudarnas roll i Gilgamesheposet skiljer sig från hur övernaturliga krafter framställs i moderna fantasyberättelser.

LEKTION 2: Antikens Hjältar och Dramer – Grekland och Rom

Material

• Tidslinje över litteraturhistorien (kan vara digital eller på papper)
• Tillgång till korta sammanfattningar/klipp om Odysséen och Kung Oidipus
• Skrivmaterial eller digitalt verktyg

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Identifiera några typiska drag för antikens litteratur.
• Förklara begreppen epos, tragedi, hybris och katharsis.
• Analysera hur temat "ödet" (fatum/moira) påverkar karaktärerna i grekiska berättelser.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 5 min

Hook: "Har du någonsin känt att vissa saker är förutbestämda, oavsett vad du gör? Eller sett en film där huvudpersonen får en spådom och sedan råkar uppfylla den just för att hen försöker undvika den? Den idén – att man inte kan fly sitt öde – var central för de gamla grekerna."

Mål: Idag reser vi till antikens Grekland och Rom. Vi ska träffa listiga hjältar som Odysseus, se hur teatern föddes och försöka förstå varför grekerna var så besatta av ödet.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 40 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 15 min:

• Kontext: Antikens Grekland. Kort om demokratins födelse, filosofi (Sokrates, Platon), mytologi och gudavärlden på Olympos.
• Eposet: Homeros. Vi pratar om Iliaden och Odysséen. Vad kännetecknar ett epos? (Lång berättande dikt, hjältar, gudar som lägger sig i, formelartat språk som "den snabbfotade Akilles"). Fokus på Odysseus som den listige hjälten, inte bara den starke.
• Dramats födelse: Tragedin. Teatern som en religiös och social händelse. Vi definierar centrala begrepp:
  • Tragedi: En berättelse som slutar i katastrof, ofta på grund av hjältens egen brist.
  • Hybris: Övermod, att tro att man är som en gud. Det straffar sig alltid.
  • Katharsis: Känslomässig rening. Publiken skulle känna medlidande och fruktan och därigenom "renas" från dessa känslor.

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 15 min:

• Vi tittar på en kort animerad sammanfattning av Sofokles pjäs Kung Oidipus.
• Diskussionsfrågor:
  • Är Oidipus en god eller ond person? Varför?
  • Hade han kunnat undvika sitt öde? Om han inte hade försökt fly från spådomen, hade den ändå slagit in?
  • Varför tror du att grekerna fann den här typen av berättelser så fängslande? Vad säger det om deras syn på livet?
  • Kan du komma på en modern film där en karaktär kämpar mot sitt "öde"? (T.ex. The Matrix, Terminator).

Du gör (Egen uppgift) - 10 min:

Välj EN av följande uppgifter:

1. Alternativ 1 (Kreativt skrivande): Skriv ett kort dagboksinlägg (ca 200 ord) från en karaktär i Odysséen, t.ex. Penelope som väntar i Ithaka, eller cyklopen Polyfemos efter att Odysseus stuckit ut hans öga.
2. Alternativ 2 (Modernt format): Skapa en "sociala medier-profil" (t.ex. Instagram eller X) för en grekisk gud, gudinna eller hjälte. Vad skulle de posta? Vilken bio skulle de ha? Vilka skulle de följa?

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Vi har idag sett hur antikens författare skapade grunden för många av våra moderna berättelser. Vi har lärt oss om epos och tragedi, och diskuterat den mäktiga idén om ödet. Hjältarna var inte bara starka, utan också listiga, och deras brister ledde ofta till deras fall.

Reflektion: Vilken idé från antiken – hybris, ödet, katharsis, den listiga hjälten – tycker du är mest intressant och varför?

Bedömning

• Formativ: Aktivitet i diskussionen om Kung Oidipus.
• Summativ: Den valda "Du gör"-uppgiften. Bedöms utifrån kreativitet och förmåga att använda kunskaper om karaktären/epoken.

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: För uppgift 2, ge en färdig mall för sociala medier-profilen med ledande rubriker ("Bio:", "Senaste inlägg:", "Följer:").
• Utmaning: Låt eleven jämföra den romerska synen på litteratur (mer praktisk, politisk) med den grekiska (mer filosofisk, mytologisk) med hjälp av en kort text eller ett filmklipp om Vergilius Aeneiden.

LEKTION 3: Medeltidens Mörker och Mystik – Från Vikingasagor till Dantes Helvete

Material

• Digital karta som visar Europa under medeltiden
• Utdrag ur en isländsk saga (t.ex. Njals saga eller Gunnlaug Ormstungas saga)
• Bilder eller korta klipp som illustrerar Dantes Inferno
• Skrivmaterial

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Beskriva några kännetecken för medeltidens litteratur, som hederskultur och den kristna världsbilden.
• Jämföra den fornnordiska sagalitteraturen med den kristna litteraturen från kontinenten.
• Sammanfatta huvuddragen i Dantes Den gudomliga komedin och dess betydelse.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 5 min

Hook: "Vad är viktigast – att följa lagen eller att försvara din familjs heder? Och vad händer efter döden? Under medeltiden var dessa frågor helt avgörande. Idag ska vi möta folk som hellre dör än låter en förolämpning passera, och vi ska följa med en man på en guidad tur genom helvetet."

Mål: Idag utforskar vi medeltiden, en epok som ofta kallas "den mörka tiden" men som var full av dramatiska berättelser. Vi kommer att titta på två helt olika världar: de isländska sagornas blodiga hederskultur och Dantes detaljerade vision av livet efter detta.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 40 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 15 min:

• Kontext: Medeltiden (ca 500–1500). "Romarriket har fallit. Kyrkan är den dominerande makten i Europa. Livet är hårt och kort för de flesta, och fokus ligger på livet efter döden. Men i norr lever en annan kultur kvar ett tag till..."
• Spår 1: Den fornnordiska litteraturen. Vi pratar om de isländska sagorna.
  • Stil: "Sagalitteraturen är som en modern deckare: kortfattad, objektiv, den berättar vad som händer men inte vad folk känner. Det kallas 'isbergsteknik'."
  • Teman: Heder, släkt, blodshämnd, öde. Att bevara sitt rykte var viktigare än att överleva.
• Spår 2: Den kontinentala, kristna litteraturen.
  • Riddardiktning (kung Arthur, Tristan och Isolde) och helgonlegender. Fokus på dygder som tapperhet, trohet och fromhet.
  • Höjdpunkt: Dante Alighieri och Den gudomliga komedin. "En man, Dante, går vilse i en skog och får en guidad tur genom Helvete (Inferno), Skärselden (Purgatorio) och Paradiset (Paradiso). Det är en allegori över själens resa mot Gud." Vi tittar på strukturen i Inferno – de nio cirklarna där syndare straffas enligt principen "lika för lika".

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 15 min:

• Vi läser ett kort utdrag ur en isländsk saga där en konflikt trappas upp på grund av heder.
• Diskussionsfrågor:
  • Varför agerar karaktärerna som de gör? Varför är hedern så viktig?
  • Jämför detta med Dantes värld. Vilken "synd" skulle sagans karaktärer hamna i, i Dantes helvete?
  • Vilken värld känns mest främmande för oss idag, och varför? Sagornas eller Dantes?
  • Finns hederskultur kvar idag? Var och i vilka former?

Du gör (Egen uppgift) - 10 min:

Föreställ dig att Dante skulle skriva ett "modernt inferno". Vilka synder skulle finnas där som inte fanns på 1300-talet? Rangordna och beskriv kort tre nya "cirklar" i helvetet för moderna synder (t.ex. "de som sprider fake news", "de som ghostar andra", "miljöförstörarna"). Motivera straffet för varje synd.

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Idag har vi sett medeltidens två ansikten i litteraturen: den bistra, hedersstyrda världen i de isländska sagorna och den djupt religiösa, moraliska världen i Dantes verk. Gemensamt är att livet på jorden ses som en förberedelse för det som kommer sen – antingen ett gott eftermäle eller en plats i evigheten.

Reflektion: Vilken litterär värld från medeltiden skulle du minst vilja leva i? Varför?

Bedömning

• Formativ: Deltagande i den jämförande diskussionen.
• Summativ: Uppgiften om det "moderna infernot". Bedöms utifrån kreativitet, logiska resonemang och koppling till Dantes princip om "lika för lika".

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: Ge förslag på moderna synder att utgå ifrån i "Du gör"-uppgiften.
• Utmaning: Låt eleven läsa ett kortare utdrag ur Decamerone av Boccaccio och diskutera hur den representerar en brytning med den typiska medeltida världsbilden och pekar fram mot renässansen.

LEKTION 4: Återfödelse och Förnuft – Renässansen och Upplysningen

Material

• Bilder som illustrerar renässansens konst (t.ex. da Vincis Mona Lisa, Michelangelos David)
• Kort utdrag ur Shakespeares Hamlet ("Att vara eller inte vara...")
• Sammanfattning av Voltaires Candide
• Digitala verktyg för att skapa en tankekarta

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Förklara vad som menas med "renässans" och "humanism".
• Identifiera William Shakespeare som en central författare och analysera ett kort utdrag av hans verk.
• Beskriva huvudtankarna under upplysningen, som förnuftstro och kritik mot auktoriteter.
• Jämföra renässansens och upplysningens människosyn.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 5 min

Hook: "Tänk dig att du plötsligt upptäcker att människan, inte Gud, är universums mittpunkt. Att du själv har förmågan att forma ditt liv och förstå världen med ditt eget förnuft. Denna revolutionerande tanke förändrade allt och gav oss allt från fantastisk konst till en av världens mest kända teaterpjäser."

Mål: Idag ska vi titta på två epoker som formade vår moderna värld: Renässansen, där individen föddes på nytt, och Upplysningen, där förnuftet blev kung. Vi möter giganter som Shakespeare och Voltaire.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 40 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 15 min:

• Renässansen (ca 1400–1600): "Återfödelsen".
  • Vad hände? Man återupptäckte antikens konst, filosofi och vetenskap. Boktryckarkonsten (Gutenberg) gjorde att idéer kunde spridas som aldrig förr.
  • Ny människosyn: Humanismen. "Människan i centrum!" Individen är nyfiken, kreativ och kapabel. "Carpe Diem" (fånga dagen) blir ett motto.
  • Litteraturens superstjärna: William Shakespeare. Vi introducerar hans betydelse: tidlösa karaktärer, komplexa psykologiska porträtt och ett fantastiskt språk. Han skrev komedier, tragedier och historiska dramer.
• Upplysningen (ca 1700-talet): "Förnuftets tidsålder".
  • Vad hände? Vetenskapliga revolutionen (Newton) visade att världen följde logiska lagar. Filosoferna tänkte: "Om naturen är logisk, borde samhället också vara det!"
  • Huvudidéer: Förnuft, tolerans, nytta, jämlikhet och frihet. Man kritiserade kyrkan och kungamakten. "Våga veta!" (Sapere aude) var mottot.
  • Litteraturens kritiker: Voltaire. I sin bok Candide driver han med idén att vi lever i "den bästa av alla världar". Litteraturen blir ett vapen för samhällskritik.

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 15 min:

• Vi läser Hamlets berömda monolog "Att vara eller inte vara..." tillsammans.
• Diskussionsfrågor:
  • Vad brottas Hamlet med här? Vilka alternativ ser han?
  • Hur märks renässansens människosyn i den här texten? (Fokus på individens tvivel, inre kamp, existentiella frågor).
  • Jämför Hamlet med en medeltida riddare. Vilka är de största skillnaderna i hur de tänker och agerar?
  • Nu tänker vi på upplysningen. Vilken kritik skulle en upplysningsfilosof som Voltaire rikta mot Hamlets sätt att resonera? (Kanske att han borde agera mer rationellt istället för att bara grubbla).

Du gör (Egen uppgift) - 10 min:

Skapa en enkel tankekarta eller en "Venn-diagram" som jämför renässansen och upplysningen. Inkludera nyckelord för varje epok (t.ex. "Individen", "Konst", "Antiken" för renässansen; "Förnuft", "Vetenskap", "Samhällskritik" för upplysningen) och hitta minst en sak de hade gemensamt (t.ex. kritik mot gamla auktoriteter, tro på människans förmåga).

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Från renässansens "människan i centrum" och Shakespeares psykologiska djup, till upplysningens tro på förnuft och Voltaires vassa satir. Dessa två epoker lade grunden för hur vi ser på oss själva och samhället idag – som tänkande, kännande och kritiska individer.

Reflektion: Vilken av de två epokernas motto tilltalar dig mest: Renässansens "Fånga dagen" eller Upplysningens "Våga veta"? Varför?

Bedömning

• Formativ: Analysen av Hamlet-monologen under "Vi gör".
• Summativ: Tankekartan/Venn-diagrammet. Bedöms utifrån förmågan att syntetisera och strukturera information om de två epokerna.

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: Ge en färdig mall för tankekartan med några nyckelord redan ifyllda.
• Utmaning: Låt eleven läsa ett kortare utdrag ur Jonathan Swifts Ett anspråkslöst förslag och analysera hur det är ett exempel på upplysningssatir.

LEKTION 5: Känslostormar och Verklighet – Romantiken och Realismen

Material

• Utdrag ur Goethes Den unge Werthers lidanden
• Bilder som representerar romantisk konst (t.ex. Caspar David Friedrichs målningar)
• Sammanfattning av ett realistiskt verk, t.ex. ett avsnitt ur Strindbergs Röda rummet eller en novell av Dostojevskij.
• Skrivmaterial

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Beskriva huvuddragen i romantikens litteratur, med fokus på känsla, natur och individualism.
• Beskriva huvuddragen i realismens litteratur, med fokus på objektivitet, samhällskritik och vardagsliv.
• Jämföra och kontrastera en romantisk och en realistisk text.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 5 min

Hook: "Är du en person som styrs av dina känslor, som älskar storslagna landskap och känner att din själ är för stor för den här världen? Eller är du en som observerar samhället med en skarp blick och vill avslöja orättvisor och hyckleri? Under 1800-talet utkämpades en litterär strid mellan precis dessa två synsätt."

Mål: Idag ska vi kasta oss mellan två motpoler: Romantiken, där känslan var allt, och Realismen, som ville skildra verkligheten precis som den var, utan filter.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 40 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 15 min:

• Romantiken (ca 1800–1850): En reaktion mot förnuftet.
  • Bakgrund: "Folk var trötta på upplysningens kalla förnuft. Man längtade efter känsla, mystik och äventyr." Industriella revolutionen skapade smutsiga städer, så man flydde ut i naturen.
  • Kännetecken: Känslan är viktigare än förnuftet. Naturen är besjälad och speglar individens själ. Geniet är en ensam, missförstådd hjälte. Intresse för det exotiska, historiska och övernaturliga (t.ex. Mary Shelleys Frankenstein).
  • Exempel: Goethes Den unge Werthers lidanden – en brevroman om olycklig kärlek som skapade en våg av självmord i Europa.
• Realismen (ca 1850–1900): Tillbaka till verkligheten.
  • Bakgrund: "Nu var man trött på romantikens drömmerier. Författarna ville använda litteraturen som ett vetenskapligt instrument för att dissekera samhället." Urbanisering, sociala problem och nya vetenskapliga idéer (Darwin) påverkade.
  • Kännetecken: Skildra verkligheten objektivt, nästan som en fotograf. Fokus på vardagen, vanliga människor och sociala orättvisor. Detaljerade miljöbeskrivningar. Samhällskritik är ofta syftet.
  • Exempel: August Strindberg i Sverige, Dostojevskij i Ryssland, Dickens i England. De skrev om fattigdom, dubbelmoral och de nya storstädernas problem.

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 15 min:

• Vi läser ett kort, känslosamt utdrag från Den unge Werthers lidanden där han beskriver sin kärlek eller sin ångest i naturen.
• Sedan läser vi en kort, saklig och detaljerad beskrivning av en fattig miljö från en realistisk roman.
• Diskussionsfrågor:
  • Vilka skillnader ser du i språket? (Känsloladdat vs. objektivt).
  • Vad är syftet med respektive text? (Att väcka känslor vs. att visa en sanning/kritisera).
  • Vilken text känns mest "äkta"? Varför?
  • Vilken stil – romantisk eller realistisk – dominerar i de böcker och filmer du gillar idag?

Du gör (Egen uppgift) - 10 min:

Beskriv samma enkla händelse ur två olika perspektiv: en promenad i en park en regnig dag.

1. Skriv ett romantiskt stycke (ca 100 ord): Fokusera på känslorna, naturens mystik, och hur regnet speglar ditt inre.
2. Skriv ett realistiskt stycke (ca 100 ord): Fokusera på de objektiva detaljerna: pölarna, de nedskräpade bänkarna, människorna som skyndar förbi.

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Idag har vi sett hur 1800-talet pendlade mellan två extremer: romantikens passionerade känsloliv och realismens nyktra blick på verkligheten. Båda epokerna gav oss oförglömliga verk och visade att litteratur kan användas både för att fly från verkligheten och för att förstå den bättre.

Reflektion: Är du mer av en romantiker eller en realist? Motivera ditt svar.

Bedömning

• Formativ: Den jämförande diskussionen av texterna.
• Summativ: Den skriftliga "Du gör"-uppgiften. Bedöms utifrån förmågan att tillämpa de stilistiska dragen från de två epokerna.

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: Ge en lista med "romantiska" ord (t.ex. själ, längtan, evig, stormande) och "realistiska" ord (t.ex. smutsig, grå, fabrik, armod) som hjälp till skrivuppgiften.
• Utmaning: Låt eleven undersöka begreppet "naturalism" (en extrem form av realism) och förklara hur det skiljer sig från realismen med Émile Zola som exempel.

LEKTION 6: Att Krossa Reglerna – Modernismen och Vår Tid

Material

• Utdrag ur Franz Kafkas Processen eller Förvandlingen
• Exempel på modernistisk poesi (t.ex. Edith Södergran) eller konst (t.ex. Picasso)
• Dator för research och presentation
• Material från tidigare lektioner

Lärandemål

Efter lektionen ska du kunna:

• Beskriva de grundläggande idéerna bakom modernismen, som experimentlusta och ett brott med traditionen.
• Analysera ett modernistiskt textutdrag och identifiera typiska drag.
• Reflektera över litteraturhistoriens utveckling och presentera en egen fördjupning i en valfri epok.

Lektionens Struktur

1. Introduktion (Hook & Mål) - 5 min

Hook: "Tänk om berättelser inte behövde ha en tydlig början och ett slut. Tänk om språket kunde brytas sönder och sättas ihop på nya sätt. Efter två världskrig kändes den gamla världen och dess gamla regler meningslösa. Författarna var tvungna att uppfinna ett helt nytt sätt att skriva för att kunna beskriva en värld i spillror."

Mål: Idag når vi 1900-talet och modernismen, epoken som kastade regelboken i soptunnan. Vi ska också knyta ihop säcken för hela vår resa och du kommer få chansen att bli expert på just din favoritepok.

2. Genomgång (Jag gör, Vi gör, Du gör) - 40 min

Jag gör (Handledaren presenterar) - 10 min:

• Kontext: Modernismen (tidigt 1900-tal). "Världen förändras i rasande takt: världskrig, ny teknik (bilen, filmen), nya idéer om psykologi (Freud). Många kände en känsla av meningslöshet och alienation (främlingskap)."
• Vad är modernism? "Motto: 'Make it new!' Man experimenterar med form och innehåll. Man vill inte längre bara avbilda verkligheten, utan skildra den subjektiva upplevelsen inifrån en persons medvetande."
  • Typiska drag: Fragmentariskt berättande, "stream of consciousness" (medvetandeström), ologiska händelser, fokus på individens ångest och känsla av att vara vilsen.
  • Exempel: Franz Kafka (absurda, mardrömslika situationer), Virginia Woolf (inre monologer), Edith Södergran (fritt och känslostarkt bildspråk i poesin).

Vi gör (Diskussion och gemensam analys) - 10 min:

• Vi läser inledningen till Kafkas Förvandlingen ("När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar, fann han sig i sin säng förvandlad till en jättelik insekt.")
• Diskussionsfrågor:
  • Vad är det konstigaste med den här inledningen? (Det absurda i situationen accepteras som normalt).
  • Varför tror du Kafka väljer att skriva så här? Vad kan förvandlingen symbolisera? (Känslan av att vara annorlunda, utanför, en börda för sin familj).
  • Hur skiljer sig detta från en realistisk berättelse? (Realismen skulle försöka förklara förvandlingen vetenskapligt).

Du gör (Summativ slutuppgift) - 20 min (fortsätter efter lektionen):

Uppgift: "Min Epok"

Du har nu rest genom hela litteraturhistorien. Välj den epok som du fann mest intressant (Antiken, Medeltiden, Renässansen, Upplysningen, Romantiken, Realismen eller Modernismen).

Din uppgift är att skapa en kort presentation (ca 5 minuter, kan vara muntlig eller en enkel digital presentation) där du:

1. Sammanfattar epokens viktigaste idéer och kännetecken. (Max 2 min).
2. Lyfter fram en författare och ett verk från epoken som du tycker är särskilt representativt. Förklara varför. (Max 2 min).
3. Argumenterar för varför just den här epokens litteratur fortfarande är relevant och värd att läsa idag. Ge ett konkret exempel på hur dess idéer syns i en modern film, bok eller låttext. (Max 1 min).

Du får tid att förbereda detta och presentera det vid ett senare tillfälle (t.ex. nästa lektionstillfälle).

3. Avslutning (Sammanfattning & Reflektion) - 5 min

Sammanfattning: Idag har vi sett hur modernismen bröt med alla gamla traditioner för att spegla en ny, kaotisk värld. Vi har också sammanfattat vår resa från Gilgamesh till Kafka. Vi har sett hur litteraturen alltid speglar sin tid, men också hur de stora frågorna om livet, döden, kärleken och meningen med allt återkommer i varje epok, bara i ny förpackning.

Reflektion & Framåtblick: Vilken epok kommer du att välja för din fördjupning och varför är du nyfiken på just den?

Bedömning

• Formativ: Analysen av Kafka-texten.
• Summativ: Slutuppgiften "Min Epok". Bedöms utifrån:
  • Förmåga att sammanfatta och välja ut relevant information.
  • Förmåga att analysera och koppla ett verk till sin epok.
  • Förmåga att argumentera och dra paralleller till samtiden.

Anpassningar (Differentiering)

• Stöd: Erbjud en mall för presentationen med tydliga rubriker för varje del. Ge förslag på verk och författare för den valda epoken.
• Utmaning: Låt eleven även inkludera en jämförelse med en annan epok i sin presentation, eller analysera hur den valda epoken lade grunden för nästkommande.